Sparka mig i röven...


Har redan kommit fram till varför man inte ska åka hem till Söderhamn så ofta... alltid något tråkigt som man har på sin lista som man  borde uträtta här känns det som. Något som man inte riktigt kan sätta fingret på men som förföljer en hela tiden. Gnager på mig.

Okej... nu låter det som jag har fått en psyk.

Dags att borsta gadden och invänta Elin. Vi plus Melonen och kameran ska ta en fin höstpromenad runt sjön.

Yey.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0